In the political world of today the discussion of Just wars are very present, since the international law and the UN Charter provides certain rules about when it is justified to go to war (Jus ad bellum) and how a justified war should be conducted (jus im bello). The discussion about Jus ad bellum and jus im bello derives from the theory of Just war. Both in international law and the Just war theory, focus is on interstate wars were the actors are two sovereign states. Since the end of the Cold War there has however been a change in the way wars are conducted. From interstate to intrastate warfare, where the government in most cases no longer has the monopoly over the warfare.According to these facts, my conclusion is that the Just war theory has to expand and incorporate a focus on the human rights in order to be able to meet the new standards of the new wars.

I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ?Cyberwar I?, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen Jus ad bellum, och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim appliceras CNA?De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra våld eller hot om våld i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra väpnat angrepp i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007.Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om association, effekt, aktör och mål tydligast faller ut.

This text concerns itself with war, the just war theory, and the application of that doctrine on the ?war on terrorism?. I present different views on the theory's place in the discourse, its relevance for unconventional wars followed by the analyses of above mentioned empirical situation.Particular interest is given the criteria concerning proportionality, both ad bellum and in bello, due to in part its difficult nature, and the attention it has received from others. This paper asks the question: Is the just war theory adequate for analysis of modern war?There are few alternatives.

Den försvars- och säkerhetspolitiska debatten i Sverige har under 2000-talet förändrats från ett internationellt engagemang till idag när vi åter diskuterar tillskott av ny materiel men med ett mera nationellt fokus. Hur ska vi förstå detta? Är det dags att rusta?Vad är det som får ett land att påbörja rustning i någon mening?Syftet med arbetet är att öka förståelsen för vilka variabler som påverkar småstaten, Sverige, inför rustning och genom en teoriutvecklande fallstudie ta fram ett analysramverk för att studera detta.Arbetet gör nedslag i försvarsberedningens underlag 1999/2000 respektive 2013/2014 med en utgångspunkt att utfallen blir olika.Resultatet visar att Sverige nedrustat som följd av underlaget från 99/00 respektive sannolikt kommer att upprusta i någon mening med ledning av underlaget från 13/14. Arbetets teoriutvecklande analysramverk kan därför sägas fylla sitt syfte att studera småstaten inför rustning i någon riktning..

Världen har förändrats från Kalla krigets stormaktsspel till dagens globaliserade värld, där internationella organisationer spelar en allt större roll i politiken. NATO som bildades i Kalla krigets motsättningar har ändrat fokus från att innan bara ha riktat sin blick mot öst till att idag verka som en global interventionsmakt.Vi har i vår normativa uppsats, med utgångspunkt i deontologin, analyserat NATO:s interventioner i Kosovo och Afghanistan efter Jus ad bellum-kriterierna som återfinns i Just War-teorins första del. Syftet med detta är att kunna ta ställning till huruvida NATO kan anses vara en legitim aktör i interventionssammanhang. För att kunna presentera ett bredare resonemang har vi även valt att kritiskt granska vårt teorival ur ett konstruktivistiskt synsätt. Det vi således har kommit fram till är att NATO:s interventioner varit legitima, men att organisationen i sig inte kan räknas som legitim i detta sammanhang på grund av dess tvivelaktigt demokratiska karaktär..

Det har inom krigföringen skett en utveckling mot riskfri krigsföring där västliga stater, och då främst USA och Storbritannien är de främsta representanterna. Denna typ av krig är ett resultat av en kombination av (1) minskad inhemsk tolerans för förluster i krig och (2) en teknologisk utveckling inom militären. Denna typ av krigföring har kommit att kallas spektakelkrig och uppvisar en oförmåga att leva upp till kriterierna för att ett krig skall vara rättfärdigt; spektakelkriget har dels svårigheter att startas med en rättfärdig orsak (Jus ad bellum) och dels att sedan föras rättfärdigt (Jus in Bello) i linje med vad teorin om rättfärdiga krig stipulerar. Jag har funnit bevis för detta genom att undersöka tre sentida, västliga operationer som samtliga har resulterat i krig och där samtliga fallerar på en eller flera av kriterierna för rättfärdiga krig. Operationerna är operation Desert Storm, operation Allied Force, operation Enduring Freedom..

Trots lagar, nationella som internationella, återkommer diskussionen om etik vid militära interventioner. Uppsatsen handlar om huruvida NATO:s intervention i Kosovo levde upp till etiska lagar kring militära interventioner samt om normativa teorier fortfarande är relevanta och lämnas utrymme idag.Syftet med uppsatsen är att se om det fortfarande finns utrymme idag för normativa teorier, såsom den etiska teorin just war theory, och om dessa är rimliga att använda. Uppsatsen använder fallstudien Kosovo som exempel och analyserar samtidigt hur denna intervention lever upp till de nio punkterna i teorin.Kvalitativ textanalys samt fallstudie av Kosovo har använts som metoder och just war theory har använts som teori.Resultatet visar att sju av nio punkter helt eller till stor del levdes upp till under NATO:s intervention i Kosovo, och att de resterande två till viss del levdes upp till. Undersökningen påvisar också att normativa teorier lämnas utrymme idag, och att teorin fortfarande kan vara relevant, om än med lite modifikation..